Angående industriutvecklingen vid det s.k. Ekedalsfallet invid Rottneåvägen kan följande antecknas från förgången tid:
År 1848 fanns vid Ekedalsfallet en benstamp anlagd. Den brann ner år 1910.
En tändsticksfabrik eller splintfabrik anlades på samma plats år 1872 av ett bolag med löjtnant J Fredrik Kjellsson på Hovmantorps Säteri och Växjö Tändsticksfabriks direktör Schander i ledningen. Stickorna gjordes för tändsticksfabrikens behov i Växjö och tillverkades i fyra längder. I Växjö pålades sedan tändsatsen. Fabriken var uppförd i två våningar. Cirka 20 personer kunde ha arbete där. Den lades ner omkring år 1878.
I samma lokaler startade omkring år 1890 en person från Vetlanda som hette Berglund en Spinneri- och Vaddfabrik vars namn torde varit Hofmantorps Ullspinneri. Där spanns endast ull. En man vid namn Karl Söderström var en tid disponent här och spinnmästaren hette Sandström. Cirka 20 personer hade tidvis arbete där. Fabriken brann ner 1894.
Kort tid därefter fick ägaren till Vetlanda Ullspinneri John Bergfeldt tillstånd att bygga upp en mindre vaddfabrik på grundresterna efter ullspinnerifabriken. Ingenjör Karl Zetterqvist var disponent och Karl Mattsson verkmästare i fabriken. Den kunde sysselsätta 6 -7 personer. Den brann ner år 1900 eller 1901.
Efter detta startades en såg på området och det blev då AB Karlskrona Träexport som omkring år 1905 inköpt den större delen av Lessebo Bolags skogsinnehav i Hovmantorp m. fl. socknar, som tog detta initiativ. Min fader framlidne Skogsförvaltaren Karl F. Arfvidsson i Tollstorp var den efter år 1907 närmast ansvarige bolagsrepresentanten för verksamheten. Sågen drevs till stor del med vattenkraft, men även med ångmaskin. För framforsling av virke till sågen utnyttjades till stor del Fibbleå för flottning där såväl dammar som flottningsrännor i viss utsträckning hade anlagts. På platsen utökades den tidigare ullspinnerifabriken med en längre sågverksbyggnad. Ävenså byggdes ett stall med plats för två hästar och foder till dessa samt en särskild kontorslokal. En brädgård iordningställdes också.
Det visade sig emellertid så småningom att sågen ej var någon lönande affär. Huvudsakligen berodde detta på att vattentillgången i Fibbleån, som var av mycket vital betydelse för sågens drift, var för dålig. Dessutom var det förenat med mycket stora kostnader att få denna förbättrad. Det kunde helt enkelt förhålla sig så, att när man som bäst behövde vattnet, fanns det inget. Andra industrier hade också stort intresse av vattnet här. Sågen nedlades omkring år 1918 tror jag. Sågverksbyggnaden revs för att åter sättas upp vid förvaltarbostaden i Tollstorp, som komplettering till uthusen där, såsom vagnbod och redskapsbod m.m. Sågverkskontoret fick gå samma väg och blev torkbod för all seldon och övrig utrustning till alla bolagshästar, som då fanns på gården i Tollstorp. Den kunde också användas till snickarbod och rastbod vid vissa tillfällen.
Jag efterträdde min fader i ovan omtalade tjänst hos sedermera AB Lessebo skogar (efter namnbyte på bolaget), och dessutom numera blivit ägare till tjänstebostaden i Tollstorp. Den s.k. selboden har nu blivit gäststuga i enklare format och förra sågverksbyggnaden åter igen sålts och satts upp till sågverksbyggnad i Risinge.
På f.d. industritomten vid Rottneåvägen kan man ännu finna en del grundrester efter byggnaderna, som jag tror var placerade ungefär som kartskissen visar. Det som förvånar mest är dock att det på platsen finnes ytterligare två husgrunder. Vi saknar grundrester efter en backstuga som hette Skogsborg och låg under Tollstorps Södregård. Platsen här låg troligen tidigare under denna gård. Kan det möjligen vara Skogsborg? Vid försäljningen blev tydligen hela tomten överförd till en del av Kårlanda Säteri. Marken ägs numera av Keramikfabriken vid Rottneå.
En del uppgifter ovan är hämtade ur en skrift av Josef Branting Hovmantorp.
Karta och boende
