under Hovmantorps Säteri

Beskrivning
Torpet anlades år 1788 enligt HFL 1871-78. Det är beläget 3,2 km fågel­vägen SSO från Hovman­torps Säteri på en udde i sjön Rottnen. Vägens längd till torpet från Säte­riet är 4,4 km av vilka de sista 600 m en­dast är farbar med traktor eller häst och vagn. Torpet är ned­lagt sedan år  1923 då bonings­huset brann ner. Siste torparen, Algot Söder, som egent­li­gen hette Gustav Algot Karlsson, tog då torpets vedbod till bostad en tid tills familjen flyttat. Söder själv flyttade sedan till Nöbbele socken.

Näsudden var ett mycket vackert torpställe med sin nära anslutning till sjön Rottnen. Man frapperas mycket av de stora och långa stenmurar, som är upplagda om­kring de forna åkrar­na. Mycket arbete har tydligen lagts ned för att få åkerjorden så stenfri som den är här. Kanske påverkade arren­devillkoren torpa­ren. I Sä­te­riets arkiv från år 1859 an­ges det att: "Om denne betydligen odlar och förbättrar tor­pet, kan han påräkna ett afslag av 10 dagsverke årli­gen".

Boningshuset, 11,7 m långt och 6,5 m brett, har stått på en grund av murad sten. Eldstaden har delvis varit gjord av eldfast tegel. NNO om huset har funnits en ladugård, 13,7 m lång och 6,3 m bred. Även denna byggd på en grund av murad sten, med troligen fähus och gödselstad på norra gaveln. Öster om ladugården fanns den vedbod, som även till slut fick tjänstgöra som bostad, 7,8 m lång och 5,3 m bred dock på sämre grund. Här intill fanns även en jordkäl­lare, 3 x 2,5 m, och strax SV om denna troligen torpets vattentäkt, som vi spårar i form av en igenlagd brunn. Omkring 20 m SO om bo­ningshuset har funnits en förnämlig jordkällare sammanhängande med en stenmur. Likaså finns ett liknande uttag 20 m norr om huset i en sten­mur, detta kanske för annat ändamål.

Enligt Thor Krantz fanns Näsudden med i HFL för åren 1750 - 66. I forna tider fanns ej farbar väg till tor­pet. Det var mest sjövägen man kunde ta sig dit och därifrån. De tider då isen vare sig bar eller brast kunde man få gå på skogsstigar som först ledde till de andra torpen och därifrån vidare.

Torpare Gumme Uddmans arrendevillkor med Hov­mantorps Säteri var år 1812 följande:

• Pengar 4 riksdaler 
• 52 vardags-dagsverken
• 8   helgdags-dagsverken  
• 6   kappar lingon
• 1   kanna smultron = 2,6 liter  
• 6   kappar enbär
• 10  sklp spånad (ull)          
• Vissa sk. hjelpedagsverken

År 1859 fanns enligt Säteriets arkiv torpare Johan Jo­hansson med familj på Näsudden och hans arrendevill­kor på livstid var följande:

• Utgöres 2 karldagsverke i veckan
• Utgöres 1 Qvinnsdagsverke i veckan från Midsommar till Mikaeli
• Utgöres 18 st hjelpen per år, för övrigt vad torpet af äldre tider utgjort. Om torparen betydligt odlar och förbättrar torpet kan han påräkna ett afslag av Tio dagsverken årligen.
• 1 sågdag och 1 kubbdag

Karta och boende

T1: Enar Tenggren har för studiecirkelns del skrivit ner de inneboende på Näsudden enligt HFL åren 1871 - 75 och de var då följande personer:

Titel	Namn	Födelsedatum	Plats
Torpare	Johannes Månsson	1820-02-23	Växjö
Hustru	Britta Stina Joensdotter	1820-06-25	Hofmantorp
Dotter	Hanna Catherina	1848-09-19
Sonen	Carl Elias	1852-09-02
Dotter	Ingrid Maria	1855-09-17

T2: Den siste torparen på Näsudden blev som förut omtalat Algot Söder med familj som följer:

Titel	Namn	Födelsedatum
Torpare	Gustaf Algot Carlsson (Söder)
Hustru	(saknas)
Dotter	Alma Carolina
Dotter	Emma Christina
Sonen	Thure Engelbrekt	1906
Dotter	Helena Ingeborg
Dotter	Karin Evelina Gertrud
Dotter	Ebba Josefina Fredrika	1912
Sonen	Gottfrid Isak	1916
Dotter	Tekla Theresia	1917