Beskrivning
Torpet Klackholmen eller som det också någon gång benämnts "Klockholmen", hittar man om man färdas vägen från Hovmantorp norrut mot Göransberg och cirka 2 km från anslutningen till R25.

Klackholmen, som ligger under Tollstorps Norre­gård har beteckningen 9:11 och såldes från hu­vudgården någon gång åren 1910-11. Arealen tillhörande torpet är på 7 ha varav 0,75 ha har varit odlat och 0,6 ha har utgjort en liten odlings­mosse öster om torpet. Bonings­huset består av endast ett rum och litet kök med tambur på fram­sidan och förstuga på baksidan. Den senare, liksom verandan på framsidan, tillkom sedan torpet friköpts år 1911. I ladugården fanns plats för två kor, kalv och gris. I anslutning till ladu­gården fanns vedboden. På annan plats på tomten fanns hönshus och bredvid detta en matkällare. Vattentäkt var en öppen vattenkälla utanför tomtgränsen väster om bonings­huset och avståndet till denna var cirka 100 m.

Omkring år 1910-11 inköpte AB Karlskrona Trä­export yttre delen av skogsmarken tillhörande Tollstorp Norre­gård. I denna ingick torpet Klack­holmen. Bolaget sålde sedan i sin tur Klackhol­men till dåvarande torparen där Nils Petter Jo­hansson samma år. År 1924, sedan Petter Jo­hansson gått ur tiden, övertog en av sönerna Anton Pettersson torpet. Köpesumman var då Kr. 2.000:-. När sedan Anton Pettersson många år senare gått bort (omkring år 1976), försåldes torpet på auktion. Då blev köpesum­man Kr. 154.000:-. Som synes ändrade tider och andra priser. Köpare var Tage Johansson Hovmantorp.

När torparskyldigheten upphörde för torparen fick han främst sin utkomst genom skogsarbete åt bolaget. För sönerna kunde det bli lämpligt att söka sig till något av glasbruken i Hovmantorp, vilket de också i vissa fall gjorde. Siste brukaren av Klackholmen blev Anton Pettersson. Han förblev dock skogen trogen så när som på ett ½ år, då han försökte bli eldare på ett glasbruk, men återvände till skogen och friheten.

Klackholmen är numera ett fritidsställe. Torpet har genomgått en grundlig reparation. Dock har den skog som fanns växande på stället kraftigt reduce­rats.

Bland de människor som bott på Klackholmen finns en man med familj som hette Magnus Petersson. Han var troligen född 1815-11-10 i Hov­man­torps församling. Var detta möjligen den man som allmänt kallades för "Masse Klack"? Han skulle i så fall ha varit lite originell men mycket trivsam och gemytlig och med god humor. Hans hustru hette Sofia eller "Fia", som hon kallades. Dessa båda fick en son som hette Frans Peters­son, f. 1859-09-09 och emi­grerade troligen till Amerika 1882-05-05. Dess­förinnan skulle Frans ha "tjänt dräng" en tid hos Nämndemannen Daniel Jonasson i Häggagården i Tollstorp. Andra barn på Klackholmen skulle ha varit Peter August f. 1843-02-01, Carl Johan född 1844-10-04 och Johannes f. 1848-05-11.

Ovanstående omtalar framlidne Tor Johansson på Lövås för mej den 10 mars 1961. Detta skedde i sam­band med släktforskning och förfrågningar från anförvanter i Tyskland om en man, som skulle heta Frans och var född på Klackholmen i Toll­storp. Daniel Jonasson var morfar till Tor Johans­son i Lövås.

Våra egna forskningar inom studiecirkeln angåen­de torpet Klackholmen och de där tidigare boende har givit delvis annat resultat, men stämmer också bra på en del punkter, varför man kanske kan våga sig på att sammanställa uppgifterna om denna familj i tabell 1, men med reservation för even­tuella fel:

Johanna med sonen Johan August emigrerade till Amerika den 1876-05-15. Enligt Tor Johansson i Lövås emigrerade Frans till Amerika den 5 maj 1882.

Vidare fanns i slutet på 1800-talet familjen Sven Holst på Klackholmen. Denne Sven Holst var morfar till nu i Hovmantorp boende Karl Holst. Efter honom kom en stor familj som flyttade från backstugan Kullen under Hästebäck enligt tabell 2:

En son August Reinhold född på 90-talet avled 3 år gammal. Alla barnen var födda på Kullen i Hästebäck. Anton Vitalis blev ägare och  siste brukare av Klack­holmen.

Karta och boende