Bostället Nyadal under Ormeshaga Ryagård 1:2. Ägare: Kusinerna Anders Hansen-Fure, Lessebo och Johny Hansen-Fure, Stockholm
Beskrivning
Nyadal ligger 6,7 km från Hovmantorps station utefter vägen mot Linneryd. 300 m efter bron över den sydligaste grenen av Ronnebyån och öster om vägen alldeles intill denna ligger Nyadal.
Vi har tidigare vid beskrivning av Ormeshaga torp och boställen för denna studiecirkel beskrivit hur denna stuga vid Laga Skiftet i Ormeshaga genom beslut blev dömd att flyttas till annan plats. Hur flyttkarlarna råkade köra av vägen på den plats där den nu står och eftersom även denna mark tillhörde samma gård där det var meningen den skulle sättas upp igen, ansågs det onödigt med vidare förflyttning. Stugan blev som synes kvar och uppsatt här i stället. Se Nyadal (Lilla Dalalyckan) under Ormeshaga Thorsagård. Flyttkarl - var Anders eller Andreas Nilsson. Andreas var läggmakare och träskomakare. Enligt Thor Krantz var det sedan Andreas som återuppbyggde Nyadal.
Tidigare uppgifter om inneboende på Nyadal än MTL för år 1895 - 1901 kan vi inte uppvisa. Emma Charlotta utflyttade 1895-11-06 till Ekeberga. Hon återkom dock senare till Nyadal. Hon och brodern Nils Robert var nämligen de sista fast inneboende på Nyadal. Robert avled år 1958. Därefter har Nyadal helt blivit ett sommarställe.
Sysselsättningen för de här inneboende tro vi i många fall var jordbruksarbete hos bönderna i närheten. Vi vet också att för Nils Robert var också torvbrytning på torvmossar i närheten en vanlig sysselsättning.
Här följer av Thor Krantz nedskriven historik angående bostället Nyadal och de inneboende:
| Titel | Namn | Född | Plats |
|---|---|---|---|
| Arbetaren | Anders Nilsson | 1826-01-20 | Hofmantorp |
| Hustru | Maria Petersdotter (född Björn) | 1826-06-02 | Hofmantorp |
| Sonen Arbetare | Frans Gustaf Edvard | 1871-03-18 | Hofmantorp |
| Sonen Arbetare | Nils Robert | 1876-06-04 | Hofmantorp |
| Dottern Arbetare | Emma Charlotta | 1873-05-10 | Hofmantorp |
Nyadal
Andreas Nilsson var läggmakare. Han var född år 1826 på torpet Johansdal under Ormeshaga Thorsagård. Hustrun härstammade från husarsläkten Björn på Ryttarenäset. Läggmakeriet gav inte stort ekonomiskt utbyte. Andreas var även på Lessebo och snickrade ibland. I bland var han ute i gårdarna och gjorde träskor. Han brukade göra upp till tretton par per dag. För detta arbete erhöll han 4 styver per par. Under hungeråren 1968-69 brukade han lasta sina varor på en dragkärra för att dra till Karlshamn och sälja dem. Han brukade draga i väg från Nyadal vid tvåtiden på morgonen. Så kom han till Karlshamn så tidigt på eftermiddagen så att han hann sälja sina kärl. Om natten sov han i något skjul. Tidigt på morgonen gick han ut och köpte mjöl och sill m.m. så drog han hem till Nyadal. Han brukade vara hemma fram emot kvällen. Vägen fram och tillbaka till Karlshamn var omkring 16 mil.
Andreas dog år 1911. Hustrun dog några år tidigare. Hustrun och Andreas hade kr. 7,50 i månaden i fattighjälp. När hustrun dog fick han fem kronor. Ja, fattigdomen var stor i Andreas hem.
Bland familjens många barn har jag lyckats få fram något om några.
Robert föddes år 1876 och dog 1958. Han var yngst i den långa raden av syskon. Robert fick arbeta hårt i alla sina år. Till tre jular (har han berättat för mig) fick han gå ut för att tigga mat. ”Jag fick gå med säcken i min barndom. Jag gick till både bönderna i Ormeshaga och upp till samhället. Det var hårt. Det var när jag var 11, 12 och 13 år. Jag tänkte då att jag skulle försöka att få en bättre ålderdom än mina föräldrar. Jag har arbetat i skogen och på torvmossar. All tid i hårt arbete. Jag tänkte alltid att jag inte skulle behöva ta någon fattighjälp, så jag har sparat det jag har kunnat.”
Ortens taxeringsämnd gav honom i ovist nit en större eftertaxering i slutet av 1940-talet. Detta grep Robert oerhört djupt. Robert slutade sina dagar på ålderdomshemmet i Hovmantorp. Han växte in i tanken att detta inte var forna tiders fattighus.
En syster till Robert hette Emma. Hon dog 1955. Både Robert och Emma förblev ogifta. Nog var de litet av vad man kallar ”för egna”. Men Runebergs ord om Lotta Svärd gäller även om dessa syskon. ”Nog tålde hon att skrattas åt, men hedras mest ändå”.
Johan mest kallad för Jocke. Så fort sonen Jocke vuxit till sig reste han ut på järnvägsarbete i Norrland. Jocke var en man för sig. I Norrland arbetade han och sparade ihop en hel del pengar. Till julen under ett år vid sekelskiftet reste han hem till Nyadal. Han tog med en del av sina besparingar och lite grand starkt i väskan. När Jocke efter en del besvärligheter kom fram till Alvesta, hade sista tåget mot Hovmantorp gått. Glad i hågen beställde och fick Jocke extratåg hem till Hovmantorp.
Sagesman om Andreas handel i Karlshamn var Johan Gustavsson född i Ormeshaga 1870. Enock Karlsson Mariedal Rottnevägen 5 berättade det övriga om både Andreas och Robert. Minnesbilderna om Emma var egna anteckningar. Om Jocke var det även Enock Karlsson som berättade.
Johan Gustavssons uppgifter upptecknades år 1943. Övriga uppgifter upptecknades år 1960.
Ovanstående enligt Thor Krantz.
Här påpekas att I MTL för år 1895 - 1901 står fadern på Nyadal för namnet Anders Nilsson. (Ej Andreas)
Karta och boende
