Backstugan Stubbholmen under Ormeshaga Thorsagård. Nuvarande ägare: Arne Bengtsson, Ormeshaga
Beskrivning
För att finna backstugan Stubbholmen åker man från Hovmantorps station R25 österut mot Lessebo 1,8 km och viker av söderut på vägen mot Hacksjön. Vi passerar järnvägen och även kanten av Hacksjön till vilken vi kommer efter 1,2 km färd. Vi passerar en väg som går österut till Hovmantorps Vattenverk och når efter 340 m en vägförgrening där båda vägarna leder till Ormeshaga by, men vi skall åka den som går längst mot öster. Efter 300 m på denna väg befinner vi oss vid en mindre skogsstig som går ytterligare mot öster. Från denna stig går vi efter 20 m mot norr uppför en sluttning. Från stigen och upp till den plats där backstugan en gång har stått är avståndet omkring 100 m.
Marken ligger under Ormeshaga Thorsagård 5:3. På platsen finns inget kvar av själva backstugan och uthus till denna. Vi finner endast grundrester och kan därav förstå lite hur storleken har varit. Likaså finner vi även rester av det som en gång troligen varit matkällaren i sluttningen öster om backstugan.
Vi tror att stugans mått har varit 8,0 m x 5,0 m. Ett mindre uthus vid stugans östra sida med måtten 4,0 m x 5,0 m.
Enligt Gunilla Bengtssons torpbeskrivning om Ormeshaga skulle backstugan Stubbholmen också haft andra namn. Ett av dem skulle vara Hesslekullen, från vilket vi inte har några inneboende enligt våra här angivna mantalslängder. Ett annat namn är Björkholmen. Detta har vi också med i våra mantalsanteckningar, men ingen vet med bestämdhet stugans plats i marken. Vi vet också att backstugan Stubbholmen revs på 1890-talet för att byggas upp framme vid vägen där i dag Åke och Sonja Petersson har sitt boningshus och då under namnet Ekehall. Detta hus revs dock återigen omkring år 1910.
Om de människor som bebott Stubbholmen så kan vi enligt 1839 års MTL nämna följande:
Titel | Namn | Född | Plats |
Johannes Petersson Halt, sjuklig och orkeslös och avled år 1841 utfattig | 1770 | Thorsås | |
Hustru | Kjerstin Andersdotter | 1786 | Herråkra |
Pigan | Anna Cajsa Månsdotter | 1820-08-22 | Elmeboda |
Pigan | Maria Petersdotter | 1817-07-02 | Linneryd |
Pigan | Anna Chatrina Petersdotter | 1807-10-20 | Hofmantorp |
Om det nu är så att Stubbholmen också haft namnet Björkholmen så kan enligt 1861-65 års MTL där följande personer då antecknas:
Gustaf Petersson | 1810-07-17 | Algutsboda | |
Hustrun | Ingrid Olaidotter | 1813-03-16 | Algutsboda |
Dottern | Johanna Maria | 1856-06-21 | Hofmantorp |
Fostergossen | Johan August o.ä. d.1864-01-21 | 1862-10-23 | Carlshamn |
Pigan | Britta Stina Israelsdotter | 1841-06-12 |
Hennes oäkta son | Frans Augus d. 1865-05-03 | 1864-11-26 |
Det kan också tänkas att någon ytterligare person var inneboende här och noterad på Ormeshaga Rotes slut. För dessa personer har aldrig uppgivits någon vistelseort och är bara noterade i mantalslängden för året.
Arbetskarlen | Gustav Petersson d.1885-06-27 | 1810-07-17 |
Hustrun | Ingrid Olofsdotter d. 1883-01-02 | 1813-03-16 |
Båda makarna här ovan var fattighjon.
Troligen finns också fortfarande Pigan Britta Stina Israelsdotter kvar då. Hon har också fått flera barn under tiden. De är:
Sonen | Jon August d. 1880-08-20 | 1868-02-15 |
Sonen oäkta | Johannes | 1873-07-28 |
Dottern oäkta | Johanna Reseda d. 1877-03-19 | 1877-02-23 |
Sonen oäkta | Anders Johan (Johan Brittsson) | 1880-01-12 |
Enligt 1895-1901 års MTL är modern och Anders Johan endast kvar, men då på Ormeshaga Fattighus.
Enligt nedskrivning av Thor Krantz år 1948 fanns i HFL 1819-24 namnet Hässlakullen som Backstuga. Denna fick senare flera namn, såsom Stubbholmen, Björkholmen. År 1826 omnämnes Hässlakullen i Ormeshaga byalags Protokoll. Det gällde då en kvinna som flyttat in på stället utan tillstånd av byalaget. En smed som hette Flank bodde på stället en följd av år troligen under 1820-40 talen. Lämningar av järnslagg finns i f.d. lyckans NO hörn. Stället revs troligen någon gång tidigare, men uppfördes åter omkring år 1860.
Under 1870-talet kallades stället för Stubbholmen som något senare blev Björkholmen, men blev dock till slut Stubbholmen. Stugan revs omkring år 1900. (Enligt en annan uppgift år 1888)
I Värend och Virdarna del 2 sid. 192 omnämnes ordet Stubba. Det kallades så när någon satte ut nyfödda barn i marken för att dö. Rykten om att så skett på detta ställe kanske gav stället dess namn. Från Gustav Wasas tid och framåt gick en ridväg från Stockaskruv i Hovmantorp förbi Stubbholmen (Hässlakullen) och till Vasatorpet. Sagesman om ridvägen är Johan Gustavsson som är f. på Stubbholmen 1880. Allt nedtecknat år 1948 av Thor Krantz och delvis omskrivet av undertecknad.