Beskrivning
För att nå bostället Randevik åker vi från Hovmantorps station vägen mot Linneryd. Efter 3,6 km färd är vi vid infarten till Ormeshaga by. Mitt för bostället Fridhem svänger vi av västerut på en skogsväg och kommer fram till Randevik efter 540 m färd.

Bostället Randevik, som ligger under Ormeshaga Norregård är numera frånsålt och brukas enbart som sommarställe av ägaren.

Boningshuset utgjordes tidigare av en backstuga, som låg på tomten framför den nuvarande stugan. Vi tror att Randevik som boställe är mycket gammalt. Säkerligen fanns det med i någon form under tidigt 1800-tal. Vi vet att från Randevik utgick förr i tiden kyrkfärderna med båt till Hovmantorps Gamla Kyrka på andra sidan sjön Rottnen. Detta kanske också gällde till den Nya Kyrkan innan vägarna blev så bra att andra fordon kunde utnyttjas bättre. Vi tror oss också förstå att platsen en gång var viktig som angöringshamn vid upptagningen av myrmalm från sjön Rottnen för Lessebo Järnbruks behov i forna tider. Rester av myrmalm finns på platsen ännu i dag.

Byggnaderna på bostället har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Backstugan har ersatts med en lite mera modern stuga, men denna faller fint in i stilen för 1800-talets bostäder. Ladugården är numera lite mindre än den var tidigare. Matkällaren har raserats. En bättre brunn har tillkommit. Boningshuset har nu måtten 9,0 x 6,0 m. Ladugården hade tidigare måtten 7,0  x 6,0 m och är nu avkortad på längden till 4,0 m. Matkällaren som fanns var en jordkällare. Grävd brunn av mindre format finns, liksom avträde och ett annat uthus som kan nyttjas som vedbod.

För att nämna något om folket som bebott Randevik kan vi omtala att enligt Ormeshaga Byalags Stämmoprotokoll av år 1826 åtager sig byalaget att för Byasmeden Mörlunds räkning bygga en smedja vid Randevik. Smeden fick även använda smedjan till bostad. Men med detta förknippades vissa villkor. Bl.a. skulle byasmeden iakttaga ett mönstergillt uppträdande emot de bönder som skulle ta hans tjänster i anspråk. Detta kanske inte var så lätt alla gånger under dessa lite säregna förhållanden, särskilt om smeden var begåvad med lite hetare temperament än folk i allmänhet. Vidare ser vi att år 1836 är det dax att skriva ett nytt kontrakt med en byasmed. Denne heter Carl Sommarsson f. 1795-03-08 i Algutsboda. Han har nu en backstuga att bo i. Hans hustru heter Chatarina Petersdotter f. 1799-11-04 i Ljuder. Vanför och halt.

För MTL år 1881-85 är samma familj antecknad som i tabell 2. Skillnaden är bara den att dottern Carin Fredrika lämnat hemmet. Så gör även den andra dottern Johanna Lovisa. Hon flyttar 1884-10-24. Den först nämnda dottern Carin Fredrika återkommer dock till Randevik och övertar bostället.

Under 1920-talet sker en stor förändring i ägareförhållandet på Randevik. Ägaren som är Otto Andersson på Ormeshaga Norregård försäljer större delen av Norregården till AB Karlskrona Träexport eller som senare namnet blev AB Lessebo Skogar och där ingår också bostället Randevik. I slutet på 1920-talet avyttrar sedan i sin tur detta bolag Norregården med Randevik till Hovmantorps Kommun såsom blivande Skogsallmänning för kommunen. Carin Fredrika Blomström, som bor på Randevik vid denna tid avlider och hennes dotter och måg inköper då bostället av Hovmantorps Kommun. Året är 1932.

De nya ägarna till Randevik är Frans Möller f. 1880-12-14 och hans hustru Bertha f. 1881-03-23. De har barnen Karin och Ingrid.

Ingrid Elmgren (Müller) blir det så småningom som blir ägare till Randevik. Hon är född 1917-08-20 i Hovmantorp.

Såsom tidigare nämnt är Randevik nu helt och hållet ett sommarställe, men ett sommarställe inte vilket som helst. En trevligare plats för detta ändamål kan knappast uppbringas. Här saknas inget. Nära till vatten och sjö. Platsen i sig själv är mycket tjusig. Lagom långt från bebyggelse och bra väg till denna. En idyll att minnas. Vi gratulerar ägarinnan till denna vackra plats med de små husen.

Karta och boende